De vill öka kunskapen om benskörhet

Av Maria Karlsson

GRANGÄRDE/DALARNA. Dålig kunskap om osteoporos ger onödigt lidande och höga samhällskostnader, enligt Carin Hedman. – Samtidigt börjar saker hända nu, säger Carin som är vice ordförande för Osteoporosföreningen Dalarna.

Redan nu finns mediciner som stoppar nedbrytningen av skelettet tillgängliga. Det finns även nya mediciner som till och med bygger upp skelettet.

– Problemet är bara att alltför få får medicinen utskriven. Medicinerna som exempelvis bygger upp skelettet får bara en specialist skriva ut och nu kan det vara så få som en procent av dem som behöver medicinerna som får dem.

Läs verksamhetschefens svar.http://: https://lokalti.se/verksamhetschefe…i-kan-bli-battre

Carin Hedman och hennes medarbetare i Dalarnas osteoporosförening arbetar kontinuerligt med att sprida kunskapen om sjukdomen osteoporos, eller benskörhet som den kanske är mer känd som.

Enligt henne är kunskapen om sjukdomen, som räknas som en av de stora folksjukdomarna, fortfarande alltför bristfällig och det gäller även inom sjukvården.

– Om du kommer in med en fraktur blir du ofta gipsad och hemskickad utan medicinsk behandling, och läkarna ställer kanske inte ens frågan om det kan handla om osteoporos.

Carin Hedman förklarar att det är en kronisk sjukdom och när det gäller andra kroniska sjukdomar brukar patienterna i stället bli remitterade till specialist, även om patienterna också kan remittera sig själva.

Egentligen är vårdcentralen skyldig att göra en utredning när någon kommer in med en fraktur, enligt Carin Hedman.

– När någon fått en fraktur där personer utan benskörhet normalt inte skulle fått en fraktur är det en stark varningssignal. En så kallad Frax-utredning visar hur stor risken beräknas vara att patienten får en ny fraktur inom de närmaste tio åren.

Osteoporosföreningen i Dalarna kämpar för att få en fungerande så kalllad frakturkedja i Dalarna. Det är en strukturerad och förebyggande vård för att förebygga nya frakturer hos en patient.

I en frakturkedja ska det finnas specialistläkare, osteoporossköterska och en frakturkoordinator. På det viset kan högriskpatienter identifieras redan efter första frakturen och sedan få rätt behandling.

Enligt 2021 års riktlinjer ska det finnas en sådan frakturkedja i varje län, men fortfarande saknas det i vart tredje län, åtminstone enligt utvärdering från 2024.

I dag finns det ingen frakturkoordinator i Region Dalarna, enligt Carin Hedman.

– 2021 kostade benskörheten samhället 20 miljarder kronor och nu kostar den 23 miljarder kronor. Med en frakturkedja skulle man kunna förebygga en hel del och/eller skjuta upp problemen med benskörhet. På det viset minskas lidandet för individen och vårdkostnader för samhället, säger hon.

Klimakteriet hos kvinnor är en riskfaktor, särskilt när det kommer tidigt, i 40-50-årsåldern. Forskare i England har sett att bentätheten sjunker snabbare än man trott och de första åren är särskilt kritiska, benförlusten kan då ligga på fem till tio procent av den totala benmassan, berättar Carin Hedman.

– Eventuellt kan det bli aktuellt att påbörja behandlingar i förebyggande syfte. En engångsbehandling vart femte år har visat sig kunna skjuta upp benskörhet.

Artrosskolor, där patienter med artros får lära sig mer om den sjukdomen, finns i dag i alla län i Sverige och det börjar också komma motsvarande när det gäller osteoporos.

Carin Hedman tycker det är konstigt att artrossjukvården kommit så mycket längre med tanke på hur många som lider av sjukdomen osteoporos.

– I Sverige får cirka 120 000 personer över 50 år varje år en fraktur relaterad till benskörhet, säger hon.

Osteoporos kan förebyggas med träning och andra livstilsåtgärder:

Anpassad träning som kan vara belastande träning för skelettet, muskel och funktionsträning eller balansträning för att undvika fall.

Att äta en balanserad kost.

Att sluta röka.

Att undvika överkonsumtion av alkohol, psykofarmaka eller droger.

Källa: Svenska Osteoporossällskapet.