Nu ska valdeltagandet öka: "De fick rösträtt först 1989"

Av Christian Larsen

HEDEMORA 1921 fick alla rösta för första gången efter att kvinnor fick rösträtt. Men det dröjde 68 år innan personer med intellektuell funktionsnedsättning fick rösta. Nu vill man få gruppen till valurnorna genom en valutbildning efter att man konstaterat att valdeltagandet är knappt och likaså kunskapen. "Vi har även pratat om att utöka gruppen med personer med NPF-diagnoser", säger Anna-Maria Nordström, som är en av de som ska hålla i utbildningsträffarna.

Personer med en intellektuell funktionsnedsättning ska få alla förutsättningar för att kunna gå och rösta i höstens val. Det är Vuxenskolans paroll när man nu öppnat anmälningsluckan till kurstillfällena som troligtvis kommer att pågå ända fram till valet.

– Man pratar om att allmän rösträtt tillämpades först 1921, då kvinnor fick rösta för första gången. Men medborgare med en intellektuell funktionsnedsättning fick rösta först 1989, inleder Birgitta Gustavsson på Vuxenskolan.

LÄS MER: Redovisningskritik för SD:s partistöd: ”Blev fel – får stå för det”

Vid ett antal tillfällen ska deltagaren lära sig om vilka partier som finns, hur röstningen går till och vem som bestämmer vad i kommun, region och riksdag.

Anna-Maria Nordström är en av de som kommer att titulera sig kursledare under Studieförbundet Vuxenskolan. Just nu pågår arbetet att hitta deltagare till kurstillfällena.

– Det blir för långt i förväg om vi skulle börja med kurserna redan nu. Men i juni planerar vi att dra igång. Då blir det lite före sommaruppehållet och sen blir det även tillfällen efter semestrarna och inför valet, säger Nordström.

"Det är dags att väcka kunskapen till liv"

Nordström säger att det är svårt att nå ut med informationen om att den här kursen inför valet finns.

– Vi har pratat om den målgrupp vi riktar oss till, personer med intellektuell funktionsnedsättning. Men vi har även pratat om personer med NPF-diagnoser som har svårt att ta sig ut och som också behöver få höras och som får rösta. Framför allt om man är förstagångsröstare.

LÄS OCKSÅ: Näst sämst i riksdagsvalet

Birgitta Gustavsson berättar att man tror att det kan bli sex-sju träffar och att man i dag jobbar med riksförbundet FUB och deras projekt Inre Ringen, som bland annat anordnar aktiviteter som också medlemmarna själva är med och bestämmer.

– Sen är också tanken att strax innan valet anordna en paneldebatt med de lokala politikerna för den här målgruppen. I bakgrunden ligger också ett utbildningsmaterial som heter "Lättpratad politiker" och man ska kunna ställa sina frågor till politikerna, säger Gustavsson.

"Det är nog bättre att man är få så man kan sitta och prata med varandra"

Projektet finns i hela landet och både Gustavsson och Nordström nämner att många i målgruppen inte ens vet att de får rösta.

– Det är dags att väcka kunskapen till liv, att vi har samma rättigheter allihop. Jag tycker att det är oerhört viktigt och framför allt i dessa tider med demokratifrågor och allt som händer i världen.

Klottret på stan: ”Vem är den där T-Bag?” – Polisen: ”En person misstänkt”

Anna-Maria Nordström påminner om att de minskande ekonomiska anslagen till studieförbunden bidrar till att spelplanen krymper för hur brett man kan sprida kunskapen genom informationsträffar.

– Det i sig är ju också en valfråga, men en helt annan valfråga. Men just det här projektet har man kunnat söka pengar för.

Det går också att få en egen kurs, till exempel på gruppbostaden eller på sin dagverksamhet.

– Man behöver inte vara många, det är nog bättre att man är få så man kan sitta och prata med varandra.