Banner Zone 2 |
Banner Zone 3 |
Banner Zone 1 |
Utgrävning på historisk gårdstomt i Bengtsbo
AVESTA. Det pågår en arkeologisk utgrävning av en av gårdstomterna i den tidigare, historiska byn Bengtsbo, några hundra meter från nuvarande Bengtsbo.
– Det är en gårdstomt som ett arkeologiskt företag ska göra en undersökning av för att Svenska Kraftnät ska sätta upp en stolpe där, säger Britt-Marie Hägerman, arkeolog på länsstyrelsen i Dalarna.
Det är stolpen till en ny kraftledning som ska förstärka stamnätet mellan Avesta och Horndal, som Svenska Kraftnät planerar att sätta upp mellan Dalälven och nuvarande Bengtsbo.
Eftersom platsen är fornminnesmärkt behöver en arkeologisk undersökning göras. Denna påbörjades i april och nästa steg kommer att tas i augusti.
Benjamin Rosvall är arkeolog och vd på Picea kulturarv, som är företaget som har anlitats för den arkeologiska undersökningen.
– Vi utförde en arkeologisk utredning 2022. Då kunde vi konstatera att det finns rester efter bebyggelsen på den här platsen. Efter det beslutade länsstyrelsen att en arkeologisk undersökning skulle göras.
Marken där fornlämningen ligger är en obebyggd tomt som kanske inte ser ut att vara så mycket för världen. Men under den befintliga åkern, ligger lager av människors liv och aktivitet genom århundradena. Dessa kallas kulturlager.
– Först gjorde vi undersökningar inom ett begränsat område. Arbetsområdet utökades senare och vi fortsatte att göra en stickprovsundersökning över hela ytan. Där dök det upp mer och mer saker på vissa delar, och det är de ytorna som vi ska undersöka vidare nu.
Vad innehåller de här lagren?
– Det är sådant som man gör på en gård. Man tappar en massa saker i marken och så tappar man igen och så har man gjort någonting och då avsätts det som ett lager i marken under matjorden. Men vi kan även se rester efter hus. Det är husgrunder och någon form av golv.
Hittade ni något föremål på platsen?
– Ja, keramik, lite yngre rödgods – hushållskeramik som är vanlig under historisk tid.
Det är Länsstyrelsen Dalarna som har gett Picea kulturarv i uppdrag att göra är att kartlägga och dokumentera platsens historiska bebyggelse.
– Vi har ingen datering på denna, men fyndmaterial visar på att det är 1700-tal, men den kan vara äldre också.
Benjamin Rosvall uppger att de första skriftliga beläggen för Bengtsbo är från 1535.
– Det är då byn Bengtsbo nämns för första gången i skrift. Men arkeologi och skrift är inte samma sak. Det kan ha funnits bebyggelse på platsen långt tidigare och det är ju delvis det som den här undersökningen ska ta reda på.
Nu har alltså en delundersökning av gamla Bengtsbo gjorts – och en till delundersökning kommer att göras under sommaren. Därefter ska Svenska Kraftnät resa en stolpe där. Denna kräver en arbetsyta på cirka 45x25 meter. Att man tillåter ingrepp i en fornlämning är vanligt, enligt Britt-Marie Hägerman, från länsstyrelsen Dalarna.
– Vi säger sällan nej. Bara man dokumenterar och gräver ut en plats ordentligt så brukar man få tillstånd eftersom samhällsnyttan brukar vara större, säger hon.
När hela den arkeologiska undersökningen är klar kommer det att skrivas en rapport som blir digitalt tillgänglig i Riksantikvariebetets arkiv över arkeologiska undersökningar.
– Hur bebyggelsen har varit ger ytterligare en pusselbit till södra Dalarnas historia. Utifrån fyndmaterial och form på hus kan vi beskriva hur människor har levt, säger Benjamin Rosvall och fortsätter:
– I vårt uppdrag ingår också att förmedla detta till allmänheten, kanske genom en visning på plats och genom att vi håller föredrag om den här undersökningen. Det är viktigt att vi får ut information för det är ett allmänintresse, det är ju vår gemensamma historia.
